Ayorveda

Ayorveda �r en holistisk l�kekonstsystem som inneb�r att man tar h�nsyn till b�de kropp, sj�l och ande vid diagnos och behandling av sjukdom. I v�stv�rlden har vi l�nge trott att alla m�nniskor har samma anatomi, fysik och sjukdomsf�rlopp, men det har st�tt alltmera klart att denna inst�llning inte tar med i ber�kningen v�ra mycket framtr�dande olikheter - v�ra mentala attityder, v�r livsstil och v�r grundl�ggande energi eller personlighet. Ayorveda baseras p� filosofin att vi alla �r unika och inriktar sig d�rf�r p� alla dessa saker i sin behandling av m�nniskor som individer, och den l�r att alla sjukdomar p�verkar b�de kroppen och sj�len, vilka inte skall behandlas var f�r sig.

Ordet"Ayorveda"   betyder livets "vetenskap" eller "visdom", och det omfattar s� skilda �mnen som medicin, filosofi, vetenskap, andlighet och astronomi. Ayorvedisk l�kekonst �r det traditionella medicinsystem som praktiseras i Indien och p� Sri Lanka. Liksom traditionell kinesisk l�kekonst �r ayurveda ett komplett system f�r h�lso- och sjukv�rd, utformat f�r att erbjuda ett s�tt att leva snarare �n sporadiska behandlingar.

Prana - Livsenergin

Den grundl�ggande �vertygelsen i ayurveda �r att allting i universum best�r av energi eller "prana". �ven vi sj�lva best�r av energi, vilken f�r�ndras beroende p� v�ra omst�ndigheter: milj�, kost och livsstil samt v�rlden runt omkring oss. Vissa av dessa f�r�ndringar kan vara positiva, andra negativa, och f�r att f�rs�kra sig om att de flesta f�r�ndringar �r positiva m�ste vi leva p� ett s�tt som befr�mjar v�r energibalans. Ayurvedisk l�kekonst h�vdar att det inte finns n�got standardrecept f�r h�lsa som passar alla. I ayurveda m�ste varje person behandlas individuellt.

Sjukdomsorsaker

Ayurvedaut�vare tror att sjukdom kan utl�sas av m�nga yttre orsaker, d�ribland planetarisk p�verkan, h�gre makter, eld och olyckor, skadliga gaser, gifter samt onda andar. F�rutom detta finns det tv� andra huvudorsaker till sjukdom - en obalans i de tre "doshorna" vata, pitta & kapha samt mental obalans. Ayurvedas syfte �r att g�ra det m�jligt f�r m�nniskor att undg� allvarlig sjukdom genom insikt om varf�r vi blir sjuka. F�rst och fr�mst fungerar detta i f�rebyggande syfte, men om vi blir sjuka finns det en stor m�ngd behandlingar som hj�lper kroppen att l�ka sig sj�lv. Alla ayurvediska l�kemedel �r fria fr�n biverkningar, de �r tillverkade av naturliga substanser och de �r giftfria. F�r att tillgodog�ra sig Ayurveda �r allt som beh�vs ett �ppet sinne och en �nskan att bli frisk.

Vad kan Ayurveda behandla?

Allergier

Artrit

Bronkit

Dyslexi

Eksem

F�rskylning

Hudproblem

Huvudv�rk

Ryggsm�rtor

S�mnl�shet

�ngest

Ayurveda h�ller immunf�rsvaret starkt och kapabelt att motst� infektioner samt behandlar kroniska besv�r inifr�n.

 

Eftersom detta �mne �r s� stort & relativt nytt rekommenderar jag dig som �r intresserad att l�sa b�cker om �mnet. Jag sj�lv rekommenderar:

Illustrerad Uppslagsbok om Naturliga L�kemedel

Samt en bok fr�n Body Shop "Skapa din egen h�lsa"

Katarina Hansdotter "Ayurvedisk matguide"

Judith Morrisson "Ayurveda boken"

Scott Gerson "Ayurveda - healing p� Indiskt vis"

"R�tt vikt"

Har jag v�ckt ditt intresse? Bra ayurveda produkter finns att k�pa p� Body Shop!!

Vata, Pitta, Kapha , Vem �r jag?

Vata Pitta

Kapha

Vata Pitta Kapha

Vata st�r f�r elementen rymd/luft, och bl a funktionen r�rlighet.
Pitta st�r f�r elementet eld (+ vatten) bl a funktionen f�rbr�nning.
Kapha st�r f�r elementen vatten/jord, och bl a funktionen stabilitet.

 

VATA

Vata dosha (kroppstyp) �r ansvarig f�r alla r�relser i kropp och sinne, t ex muskelr�relser, nervimpulser och tankeprocessen. Vata kan s�gas best� av de tv� elementen rymd och luft, vilket g�r Vata mycket r�rlig och l�ttp�verkad.

Exempel p� karakt�ristiska egenskaper f�r Vata kroppstyp:
Smal, slank kroppsbyggnad - g�r ej l�tt upp i vikt. Oregelbunden hunger och matsm�ltning. Ytlig s�mn med tendens till s�mnbrist. Entusiastisk och energisk till sin l�ggning. L�r sig nya saker snabbt, men gl�mmer ocks� snabbt. Tendens till att oroa sig. Tendens till bristande sj�lvf�rtroende.

Vata-personer �r ofta f�r�nderliga och of�ruts�gbara. Det g�r att de l�tt f�r oregelbundna vanor. De har en ben�genhet att bli hyperaktiva och �verentusiastiska. Vid obalans agerar de ofta impulsivt och planl�st. De kan k�nna sig sp�nda, splittrade och nerv�sa och kan ha sv�rt att slappna av. De har ibland sv�rt att fatta beslut, eller att veta vad de vill.

Deras stora anpassningsf�rm�ga ger dem flexibilitet och obundenhet, men det tenderar ocks� att g�ra dem och deras liv lite kaotiskt utan gr�nser och rutiner. Vata-personer har l�tt f�r att p�b�rja nya projekt etc, med stor entusiasm, men har i allm�nhet sv�rt att avsluta dem.

Vata kontrollerar centrala nervsystemet; psykiska och psykosomatiska �kommor kan ofta h�rledas till Vata-obalans.

En person med balanserad Vata-konstitution �r smittsamt entusiastisk, energisk, spontan, flexibel och snabb i tanke och handling.

Vata i obalans inneb�r ett �verskott p� Vata-egenskaperna i sinne och kropp. Detta kan uttrycka sig som rastl�shet, oro, koncentrationssv�righeter, s�mnproblem, f�rstoppning, torr hud, gaser, h�gt blodtryck, v�rk (oftast i huvud, rygg och leder), muskelryckningar, menstruationsbesv�r, undervikt, kronisk tr�tthet m m.

Vanliga orsaker till Vata-obalans:
– �veranstr�ngning, pressande f�rh�llanden, �verstimulans.
– Missbruk av alkohol, tobak och droger.
– Pl�tsliga f�r�ndringar i livet.
– Oregelbundna vanor, sena kv�llar, f�r lite s�mn.
– F�r mycket sinnesintryck t ex fr�n TV, video, dataspel etc.


 Pitta

Pitta dosha (kroppstyp) �r ansvarig f�r matsm�ltningen och �mnesoms�ttningen. Pitta kan s�gas best� av elementet eld samt lite vatten. Det inneb�r att Pittas fr�msta egenskap �r v�rme.


Exempel p� karakt�ristiska egenskaper f�r Pitta kroppstyp:
Medium kroppsbyggnad. F�retagsam, gillar utmaningar. Skarpt intellekt. Stark hunger och matsm�ltning. Tendens till irritation och ilska, speciellt under stress. Ljus, k�nslig hy, blont eller r�tt h�r. Ogillar alltf�r varmt v�der. God talare, karismatisk.

Pitta-personer �r ofta intensiva och t o m frenetiska i sin l�ggning. Det �r den inneboende v�rmen i Pitta-doshan, som ger dess brinnande energi och intensitet.


De �r ofta mycket best�mda, vet vad de vill, och kan vara mycket viljestarka, envisa och dominerande. Ofta �r de tidsmedvetna och ogillar att sl�sa bort sin tid. Pitta-personer har best�mda �sikter om det mesta och gillar att argumentera. De �r ofta utpr�glade ordningsm�nniskor med sinne f�r organisation och ledarskap. De �r ofta m�lmedvetna och effektiva i sitt handlande. S k "arbetsnarkomaner" har ofta Pitta-konstitution.

En person med balanserad Pitta-konstitution har en varm personlighet. K�nslig, omt�nksam med utstr�lning.

Pitta i obalans inneb�r ett �verskott p� v�rme vilket ger ett "hett" hum�r och "heta" symtom. Personer med Pitta-obalans kan vara lite burdusa och upplevas kritiska. De kan l�tt f� hudproblem och har ofta anlag f�r inflammationer. Svidande eller br�nnande sensationer i magen, halsen, �gonen, p� huden etc �r tecken p� Pitta-obalans. Om�ttlig hunger och t�rst �r ocks� typiska f�r Pitta-obalanser.

Vanliga orsaker till Pitta-obalans:
– Pressande f�rh�llanden och reaktion med f�rtr�ngd ilska, frustration och f�rbittring.
– F�r stora krav st�llda p� sig sj�lv och andra. Man driver sig sj�lv och omgivningen f�r h�rt.
– F�r starkt kryddad mat.
– F�r mycket sol och v�rme.

KAPHA

Kapha-dosha (kroppstyp) �r uppbyggd av vatten- och jordelementen, och ansvarar f�r de strukturella principerna i kropp och sinne. Kapha ger kroppen dess styrka och motst�ndskraft. Grundtonen hos Kapha-konstitutionen �r avslappnad.

Exempel p� karakt�ristiska egenskaper f�r Kapha kroppstyp:
Solid kraftig kroppsbyggnad, tendens till vikt�kning. Stark och uth�llig, j�mn energiniv�, blir s�llan sjuk. Lugn personlighet, blir s�llan arg Tar l�ngsamt till sig ny information, men har gott minne. L�ngsam matsm�ltning, l�g hungerniv�.

Personer med Kapha-konstitution �r ofta v�lbyggda med kraftiga muskler och kraftig benstomme.

Kapha dosha �r till sin natur l�ngsam vilket g�r personer med dominerande inslag av Kapha l�ngsamma i sin aktivitet; de �ter l�ngsamt, talar l�ngsamt, blir l�ngsamt arga eller upprymda, vaknar l�ngsamt p� morgonen, sm�lter maten l�ngsamt etc.

Kapha-personer �r utpr�glade vanem�nniskor, som ibland kan ha sv�rt att acceptera f�r�ndringar.

Personer med kapha-dominans tar ofta tid p� sig f�r att fatta beslut. Kaphas l�ngsamhet kompenseras av hans/hennes naturliga fallenhet f�r metodik och struktur, vilket g�r att energi aldrig spills p� on�diga aktiviteter.

Obalans i Kapha-dosha (dvs f�r mycket Kapha) kan i begynnelsestadiet m�rkas som �kad tyngdk�nsla i kropp och sinne. Vidare kan det leda till vikt�kning, allergiska problem, problem med slemhinnor, depressioner m m. Kapha �r den stabilaste doshan, vilket g�r den mest motst�ndskraftig mot obalanser (sjukdomar).
En person med balanserad Kapha-konstitution �r lugn, sympatisk, k�rleksfull och f�rl�tande. Han/hon skapar ett lugn omkring sig – lugnar ner en stressfull atmosf�r genom sin blotta n�rvaro.


Vanliga orsaker till Kapha-obalans:
– Understimulans.
– Alltf�r tung och fet mat, speciellt p� kv�llen.
– Sover f�r mycket, speciellt p� morgonen.


AROMAOLJOR

Aroma- eller doftterapi �r en huvudbehandling inom Ayur-Veda som syftar till att skapa balans i kropp och sinne genom luktsinnet.

Doften tas upp genom n�sans membran som skickar impulser till hypotalamus, en viktig del av hj�rnan som har ansvar f�r olika funktioner som t.ex. hunger, t�rst och s�mn. Olika dofter har olika inflytande p� kropp och sinne.

De renaste, mest livsbefr�mjande och l�kande dofterna, �r den eteriska oljan fr�n v�xter och �rter. I ayurveda finns det tre doftoljor som balanserar de grundl�ggande �mnesoms�ttningsprinciperna Vata, Pitta respektive Kapha.

Man v�ljer den oljan som �verensst�mmer med kroppskonstitution, eventuella obalanser eller �rstid:

Vata: november-februari
Kapha: mars-maj
Pitta: juni-oktober


F�r b�sta resultat b�r en aromterapi p�g� i 2-3 m�nader. Du f�r b�st effekt om du v�xelvis anv�nder tv� olika oljor. Vid en Vata obalans kan man anv�nda Vata-oljan en kv�ll och t ex apelsin n�sta kv�ll.

solros2.gif (4546 bytes)

Titta g�rna in p�

www.ayur-veda.se/

 

Tillbaka